Ta del av Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningar till förslagen om ny åldersgräns för barns tillgång till sociala medier och utfasning av fossila bränslen.

Läs också om Regelrådets granskningar av flera EU-konsekvensutredningar, en nyhet från RegWatchEurope och en rapport från RSB-konferensen den 27 oktober.

En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier 

Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen till betänkandet En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier (SOU 2026:35). Betänkandet innehåller förslag om att barn ska få tillgång till sociala medier i inloggat läge först det år när de fyller 15 år. Det föreslås att bland annat mikroföretag och små företag ska undantas från tillämpningsområdet. Även onlineplattformar som har ett visst huvudsakligt användningsområde, såsom att spela dataspel, annonsera om varor eller tjänster eller delta i professionella nätverk ska undantas. 

Regelrådet konstaterade att konsekvensutredningen saknar relevant information om de företag som berörs och att det är svårt att bedöma förslagets effekter när det inte är tydlig hur många företag som berörs eller i vilken omfattning. Det saknades även en tydlig redovisning av flera andra delaspekter, däribland hur och när konsekvenserna kan utvärderas. Sammantaget bedömde Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.

 Läs yttrandet här

Vägen mot utfasning

Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen till betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33). Betänkandet innehåller en mängd förslag som syftar till fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet. 

Eftersom utredningen innehåller så många olika förslag hade det enligt Regelrådets uppfattning behövts någon form av sammanfattning av de olika förslagen och deras påverkan på företag. Det hade gjort konsekvensutredningen mer transparent. Regelrådet bedömde vidare att förslagsställaren hade behövt utveckla sin redovisning kring vilka företag som berörs av förslagen, både vad gäller antal och storlek. Regelrådet efterlyste också en tydligare redovisning av hur företagens kostnader och intäkter kan komma att påverkas, samt hur och när konsekvenserna kan utvärderas. 

Sammantaget bedömde Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.

Läs yttrandet här

EU-kommissionens konsekvensutredningar behöver kompletteras

Regelrådet har under hösten granskat flera konsekvensutredningar från EU-kommissionen som bedömts få stor påverkan på svenska företag. Det rör förslag till en EU-förordning om innovation, revidering av EU:s utsläppshandelssystem, ett ramverk för EU:s halvledarekosystem samt förslag till direktiv på skatteområdet.

Regelrådet konstaterar att konsekvensutredningarna i stor utsträckning saknar landsspecifika analyser och därför behöver kompletteras med preliminära, nationella, analyser. Dessa bör innehålla grundläggande information om antal företag inom berörda branscher och en relativt detaljerad beskrivning av förväntade effekter för olika typer av företag. De nationella analyserna bör innehålla en värdering av rimligheten i kommissionens metodik, antaganden och beräkningar och vid behov efterfråga kompletteringar av kommissionen.

Regelrådet rekommenderar vidare att de nationella konsekvensutredningarna uppdateras löpande under förhandlingarnas gång för att säkerställa att inga oavsiktliga negativa effekter uppstår för svenska företag när ändringsförslag framförs. Uppdateringar bör ske i nära samråd med representanter från berörda företag eller företagsorganisationer.

Regelrådet konstaterar att förhandlingar på EU-nivå allt oftare inleds kort efter att kommissionen presenterat sina lagstiftningsförslag, vilket inte ger tillräckligt med tid för nationella samråd och djupgående analyser. Detta påverkar såväl effektiviteten i förhandlingarna som regelverkens kvalitet negativt och riskerar att medföra onödiga regelbördor och tillämpningsproblem.

RegWatchEuropes halvtidsöversyn av EU-kommissionens förenklingspolitik

I ett nytt positionspapper gör RegWatchEurope (RWE) en bedömning av förenklingspolitiken under första halvan av Ursula von der Leyens andra mandatperiod. Detta inkluderar en utvärdering av de initiativ som genomförts, hur systemet för bättre lagstiftning fungerar i dagsläget och vad som skulle kunna förbättras.

RWE välkomnar över lag EU-kommissionens förenklingsarbete.  De två meddelanden som kommissionen presenterat under tidsperioden, A Simpler and Faster Europe (2025) och A Simpler, Clearer and Better Enforced EU Rulebook (2026), innehåller en mängd ambitiösa politiska åtaganden och åtgärder för att förenkla regelverk, minska regelbördor och stärka konkurrenskraften. Åtgärderna spänner över hela policycykeln, från konsekvensutredning till genomförande och utvärdering.

RWE stödjer kommissionens ambition att granska och modernisera befintlig lagstiftning samt att motverka överimplementering som innebär att medlemsstater inför mer långtgående regler än vad EU-lagstiftningen kräver. RWE stöder vidare ambitioner att genomföra fler konsekvensutredningar och att utveckla tydligare processer och kriterier för brådskande lagstiftningsinitiativ.

RWE understryker vikten av att arbetet med att ta fram och tillämpa en för kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet gemensam metodologi för att analysera effekter av ändringsförslag inom ramen för förhandlingar fortskrider skyndsamt.

RWE efterlyser också uppföljning av varje omnibuspaket, fler implementeringsdialoger, ett ett starkare fokus på datakvalitet och kostnadsberäkningar samt  en tydligare roll för EU:s nämnd för lagstiftningskontroll (Regulatory Scrutiny Board, RSB)

Sammanfattningsvis anser RWE att arbetet går i rätt riktning, men att långsiktigt bättre lagstiftning kräver transparens, uppföljning och kontinuerligt lärande.

Läs mer