Ta del av Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningar till förslagen om cybersäkerhet, skärpta krav på friskolor och ändrade regler för grishållning. Läs också om ändrad praxis för hur Regelrådet följer upp bristfälliga konsekvensutredningar.

En internationell utblick får du genom RegWatchEuropes granskning av "omnibus för förenkling" och nya initiativ från EU-kommissionen som ska förenkla regelverk.

Ny praxis för hur Regelrådet följer upp bristfälliga konsekvensutredningar

Sedan mars i år följer Regelrådet upp alla konsekvensutredningar som har bedömts sammantaget bristfälliga. Uppföljningen görs genom ett mejl till regelgivaren och innehåller information om det stöd i konsekvensutredningsarbetet som Regelrådet kan erbjuda.

I samma mejl finns också följande frågor om yttrandet som regelgivaren har fått av Regelrådet: 

• Var det tydligt och gick det att förstå vilka brister som Regelrådet har noterat?
• Framkom det klart hur dessa skulle kunna åtgärdas?

Föredömlig konsekvensutredning från Post- och telestyrelsen 

Regelrådet har bedömt konsekvensutredningen till Post- och telestyrelsens, PTS, förslag till föreskrifter om vad som utgör en betydande incident enligt cybersäkerhetslagen (2025:1506) för verksamhetsutövare som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Regelrådet anser att konsekvensutredningen i sin helhet är tydlig, utförlig och pedagogisk, att samtliga delaspekter uppfyller kraven i konsekvensutredningsförordningen, något som är ganska ovanligt, och att flera delaspekter är exemplariskt redovisade.

I sin motivering lyfter Regelrådet särskilt beskrivningarna av nollalternativ och alternativa lösningar som innehåller utförliga och relevanta resonemang kring för- och nackdelar, tydliga jämförelser mellan de olika alternativen och utförlig motivering till det valda alternativet, inte minst hur man har hanterat nackdelar. Regelrådet pekar även på den väl redovisade proportionalitetsbedömningen, det vill säga bedömning av kostnader och nyttor och åtgärder som vidtagits för att minska kostnader och andra negativa effekter. Redovisningen av genomförda samråd och metoder för att inhämta information om berörda företag och kostnader lyfter kvaliteten på konsekvensutredningen, liksom den internationella jämförelsen.

Läs yttrandet här

Skärpta krav på friskolor

Syftet med utredningens förslag anges vara att enskilda huvudmän som bedriver skola eller förskola ska ha rätt incitament till regelefterlevnad samt förmåga att bedriva en långsiktig och högkvalitativ verksamhet för barn och elever. Mot den bakgrunden lämnas delförslagen om skärpta villkor som träffar aktörer med bristfällig verksamhet och förvärvsförbud för aktörer med bristfällig verksamhet. Det anges vidare vara möjligt inom ramen för dagens regelverk att genomföra väsentliga förändringar i en enskild huvudmans verksamhet utan att ny ansökan om godkännande krävs. Det krävs i dag till exempel i de flesta fall ingen ny ansökan om en enskild huvudman väljer att flytta sin verksamhet till en annan del av kommunen, att väsentligt utöka antalet utbildningsplatser eller att redan från början etablera verksamheten i en annan del av kommunen än den som angavs i ansökan om godkännande. Bland annat mot denna bakgrund lämnas förslag om ny ansökan vid ändring av verksamheten och förslag som ska förtydliga innebörden i begreppet påtagliga negativa följder. Kommuner ska, på begäran från Skolinspektionen, lämna ett yttrande när en enskild huvudman vill etablera verksamhet inom kommunen.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen är tillräckligt tydlig i några avseenden. Det gäller till exempel berörda företag och påverkan på konkurrens. Däremot anser Regelrådet att påverkan på tidsåtgång och kostnader hade behövt beskrivas mer utvecklat. Det handlar framför allt om att Regelrådet inte ser det uppenbart uteslutet att man hade kunnat finna några uppskattade värden att ange för hur de föreslagna skärpningarna när det gäller villkor för att anses uppfylla kraven på enskild huvudman respektive förvärvsförbud kan slå mot berörda företag. Det krävs också en bedömning av om det är motiverat med särskilda hänsyn till små företag, och detta saknas. Skulle bedömningen vara att det är omöjligt eller olämpligt att ta sådana hänsyn hade det behövt motiveras, och effekterna av det hade behövt belysas vilket inte heller har gjorts tillräckligt tydligt. Sammantaget anser Regelrådet att konsekvensutredningen hade behövt utvecklas i bland annat dessa avseenden för att uppfylla förordningens krav.

Läs yttrandet här

Ändrade utrymmesregler för grishållning

Jordbruksverket ser behov av att ändra vissa bestämmelser i djurskyddsföreskrifter för hållande och skötsel av grisar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:20) om grishållning. De föreslagna ändringarna berör huvudsakligen de föreskrifter som reglerar utrymmen i konventionella grisningsboxar för digivande sugga med smågrisar. Det föreslås också en mindre ändring av föreskrifterna som reglerar antalet slaktgrisar som får hållas i samma stallavdelning vid omgångsuppfödning.

Syftet anges vara att föreskrifterna blivit föråldrade, är onödigt långa och krångliga att läsa, att gynna smågrisarnas hälsa och överlevnad, samt att Sverige behöver leva upp till EU-regler.

Regelrådet finner samtliga delaspekter i konsekvensutredningen tillräckligt redovisade och helheten uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.

Särskilt att notera är förutsättningar för företagen som ges genom långa övergångsbestämmelser, fram till 1 januari 2050.

Läs yttrandet här

Fr vä: Anders Johannesson, ordf Implementeringsrådet, Anna-Lena Bohm, ordf Regelrådet och Nils Fjelkegård, kansli- och enhetschef enhet Enklare företagande på Tillväxtverket.