Ta del av Regelrådets årsrapport 2025 och några reflektioner kring året som gått från Regelrådets ordförande. Du kan också läsa om Regelrådets bedömning av konsekvensutredningarna till förslagen om rätt att stanna kvar i arbetslivet längre och avskaffande av matkrav vid alkoholservering. En internationell utblick får du genom en
intervju med ordföranden i RegWatchEurope (RWE).
Regelrådets årsrapport 2025
I rapporten finns information om kvaliteten på granskade konsekvensutredningar, utbildningar som Regelrådet deltagit i, liksom olika internationella och andra sammanhang under året. Rapporten innehåller också Regelrådets medskick för att stärka konsekvensutredningsarbetet framåt.
Då resultatet pekar i fel riktning vill Regelrådet se vissa åtgärder i närtid:
Tidig remittering till Regelrådet.
Ett mandat till Regelrådet att begära återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar.
Vägledning till regelgivare. Rätt stöd i rätt tid skulle kunna förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet.
Ett tydligare fokus på utvärdering, med mandat för Regelrådet att granska genomförda utvärderingsrapporter.
Säkerställ resursfrågan hos såväl regelgivare som granskningsorgan.
Årets resultat visar att 41 procent av konsekvensutredningarna är godtagbara. Det är en betydligt lägre andel än under de närmast föregående verksamhetsåren. Orsaken till det kan vara att förordningen, som trädde i kraft i maj 2024, fortfarande är relativt ny och innehåller fler aspekter att beskriva än enligt tidigare förordning. Samtidigt är det ett stort antal nya och ändrade regler som behöver beskrivas av regelgivare. Därför är det väsentligt att det finns tid och resurser för det arbetet. Regelrådet har under året också sett ett antal förslag där företag påverkas, men på ett mer indirekt sätt. Enligt Regelrådet behöver effekterna för företag ändå beskrivas i de fallen, så långt det är möjligt. Slutligen är en sannolik orsak också att Regelrådet har skärpt sin praxis.
- Det har varit ett intensivt år med ett mycket stort inflöde av remisser. Regelrådet har yttrat sig över 252 remisser. Det är det största antalet yttranden sen verksamheten började.
Vilka slutsatser kan man dra av förra årets arbete med konsekvensutredningar för företag?
- Resultatet för 2025 visar tydligt att arbetet med att beskriva reglers effekter för företag behöver förstärkas och prioriteras. Med ett ändrat mandat skulle Regelrådet kunna bistå än mer. Min övertygelse är också att tidig remittering, återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar liksom en möjlighet för rådet att granska genomförda utvärderingsrapporter
skulle ge en positiv effekt på konsekvensutredningarnas kvalitet.
Vilka är dina förhoppningar inför detta år?
- Inför 2026 ser jag att det finns god potential till förbättring och Regelrådet vill vara ett konstruktivt stöd till regelgivare i det arbetet, avslutar Anna-Lena Bohm.
Längre liv, längre arbetsliv (SOU 2025:70)
Förslagen i betänkandet Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen (SOU 2025:70)syftar till att genomföra det sista steget i arbetet med att höja LAS-åldern. Lagändringarna ska göra så att de som kan och vill får möjlighet att arbeta högre upp i åldrarna, och säkerställa att den så kallade riktåldern för pension aldrig kan komma att överstiga LAS-åldern. Förslaget påverkar den enskilde arbetstagarens möjlighet att kvarstå i anställning och i förlängningen även företag som har sådana anställda. Det framgår av betänkandet att det kan uppstå såväl kostnader som möjligheter för arbetsgivare.
Regelrådet har noterat ett antal brister i konsekvensutredningen. Ett sådant exempel är i beskrivningen av de kostnader som vissa arbetsgivare kan få till följd av förslaget, som inte är tillräckligt tydligt beskrivna. Förslagsställaren beskriver heller inte de möjligheter till intäkter som kan genereras av att erfarna medarbetare kvarstår i anställning. Med tanke på förslagets omfattning, att ett stort antal företag kommer att påverkas på ett potentiellt såväl positivt som negativt sätt, så hade det behövts utförligare beskrivningar av förslagets effekter för företag.
Avskaffande av krav på matservering vid servering av alkohol
Socialdepartementet remitterade förslag från Förenklingsrådet om avskaffande av krav på matservering och eget kök vid servering av alkohol. Förslaget innebär att kravet på att serveringsställen måste ha ett eget kök i anslutning till serveringslokalen och tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat för att få ha serveringstillstånd till allmänheten slopas. Kravet att serveringsställen ska erbjuda ett lämpligt antal sittplatser för matservering föreslås också tas bort.
Regelrådet fann att konsekvensutredningen i samtliga delaspekter uppfyllde kraven i förordningen om konsekvensutredningar. Beskrivningen av de företag som berörs och hur kostnader för företag påverkas är några av de aspekter som Regelrådet fann redovisades tydligt. Påverkan på företagens kostnader har till stor del beskrivits kvantitativt. Även hur och när förslagets konsekvenser kan utvärderas beskrevs tydligt. Några andra delaspekter beskrevs mer översiktligt men alla har beskrivits på ett sätt som uppfyller kraven, enligt Regelrådets bedömning.
Intervju med Lutz Goebel, ordförande för Normenkontrollrat
I januari övertog det tyska oberoende granskningsorganet Normenkontrollrat (NKR) ordförandeklubban i RegWatchEurope (RWE), där Regelrådet är
svensk medlem. I en intervju berättar NKR:s ordförande Lutz Goebel om NKR:s
uppdrag, hur det utvecklats över tid och delar med sig av sina tankar om bättre
lagstiftning nationellt och på EU-nivå.
Lutz konstaterar i intervjun att det finns ett växande
intresse för medlemsskap i RWE. Därför är NKR:s ambition att i ännu
större utsträckning än i dag bistå med stöd till andra granskningsorgan i Europa
för att möjliggöra medlemskap i nätverket.
Mot bakgrund av det ökade fokus på bättre lagstiftning och
minskning av regelbördor som sker inom EU kommer NKR och RWE att
anordna ett högnivåseminarium i Berlin i juni. Där är agendan att bland annat
att diskutera resultaten av dessa initiativ.
NKR har funnits sedan 2006 och på ett nationellt plan i
Tyskland inkluderar deras uppdrag idag granskning av beskrivningen av kostnader
för medborgare, företag och offentlig förvaltning i konsekvensutredningar till
författningsförslag. De analyserar även om det finns mer effektiva alternativ
till föreslagna åtgärder samt digitaliseringsmöjligheter. NKR genomför dessutom
olika särskilda projekt. Bland de som pågår nu finns ett om nationell
datahantering och ett om mer systematisk utvärdering av befintlig lagstiftning.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
