Läs om Förenklingsdagen 2025 – en heldag för myndigheter som jobbar med förenkling för företag. Ta del av Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om ändring av punktskatten på tobaksvaror, EU:s bankpaket och en nationell vårdförmedling. Vi intervjuar Lena Hägglöf, Implementeringsrådets kanslichef. Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm kommenterar regeringens budgetproposition för 2026.
Förenklingsdagen 2025
Över 200 deltagare från främst myndigheter samlades under en
hel dag den 30 september för att utbyta erfarenheter om hur man på olika sätt
kan förenkla för företag. Nyttan av regulatoriska sandlådor, innovationscenter,
beteendevetenskap, systemdesign, artificiell intelligens och relationsbygge var
några av de ämnen som diskuterades på konferensen som anordnades av
Tillväxtverket.
Regelrådets ordförande
Anna-Lena Bohm deltog tillsammans
med ordföranden i Implementeringsrådet och Förenklingsrådet i en paneldebatt om
hur de tre råden tillsammans kan arbeta för att stärka olika delar i lagstiftningsprocessen.
Anna-Lena talade om de små och medelstora företagens förutsättningar och underströk
vikten av att säkerställa att regelverk utformas så att de inte hämmar företagens
konkurrenskraft. Därför är det viktigt att konsekvensutredningar genomförs i ett så
tidigt skede som möjligt. Hon konstaterade att andelen konsekvensutredningar
som inte uppfyller grundläggande krav på analys avseende effekter på företag när
de remitteras till Regelrådet och andra remissinstanser är oacceptabelt hög. Ett
av de viktigaste verktygen för att få till en förändring och förbättra
kvaliteten är om regeringen ger Regelrådet mandat att begära kompletteringar av
bristfälliga konsekvensutredningar, var hennes slutsats.
Nya EU-regler kan få kännbara konsekvenser för svenska tobaksföretag
EU-kommissionens föreslagna ändring av punktskatten på
tobaksvaror, samt utvidgningen av EU-direktivet till nya tobaksprodukter, kan
få stora konsekvenser för svenska företag i form av ökade skatter och
administrativa kostnader.
Regelrådet bedömer att en kompletterande svensk
konsekvensutredning bör tas fram i syfte att utreda konsekvenser för svenska
aktörer på området, däribland vilka administrativa kostnader som kan uppstå för
berörda företag och hur förslagen kan påverka företagens intäkter och
förutsättningar att konkurrera på den inre marknaden. Regelrådet konstaterar
att det kan finnas ett särskilt stort behov av att utreda förslagets
konsekvenser för företag som tillverkar och säljer nikotinpåsar. De förslag
till ändringar som EU-kommissionen lägger fram innebär att minimiskattenivåerna
på tobaksvaror justeras baserat på respektive medlemsstats köpkraft. Förslaget innebär
även att nya produkter, så som vitt snus, omfattas av bestämmelserna.
Sammantaget kan effekterna för bland annat företag som tillverkar och som
säljer vitt snus bli stora.
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen till förslaget om EU:s bankpaket. Förslaget är en del av den så kallade Basel 3-överenskommelsen som tillkom efter finanskrisen. Överenskommelsens övergripande syfte var att stärka institutens förmåga att stå emot förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Förslaget innebär bland annat en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsynsbestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bankrelaterade tjänster. Förslaget innebär också utökade krav på att bedöma lämpligheten av vissa personer med ledande befattningar.
Regelrådet bedömer att det framgår vilka företag som kan komma att påverkas av förslaget och på vilket sätt. Trots att konsekvensutredningen saknar en tydlig redovisning av vissa delaspekter bedömer Regelrådet ändå att den sammantaget uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.
Rättsliga förutsättningar för en nationell
vårdförmedling
Utredningens uppdrag har varit att analysera de rättsliga förutsättningarna för att kunna inrätta en nationell vårdförmedling med särskilt fokus på en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst. Promemorian innehåller förslag till en ny lag som innebär att E-hälsomyndigheten ska samla in och tillhandahålla vissa uppgifter om vårdgivare och deras organisation samt utbud av hälso- och sjukvård, samt även regioners avtal med vårdgivare som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster.
Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven. Förslaget innehåller kostnadsuppskattningar från fyra stora privata vårdgivare som tyder på att kostnaderna av förslagen kan bli omfattande. Samtidigt saknas uppskattningar och exempel, såväl kvantitativa som kvalitativa, beträffande övriga berörda företag, inte minst mikroföretag som enligt uppgift utgör den stora majoriteten. Regelrådet konstaterar därmed att det inte går att utläsa från konsekvensutredningen hur förslaget påverkar olika kategorier av företag.
Intervju med Lena Hägglöf, Implementeringsrådets kanslichef
Förra året tillsatte regeringen en kommitté som ska bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft.
Kommittén, som tagit namnet Implementeringsrådet, har i uppdrag att lyfta företagsperspektivet tidigt i EU-processen och verka för att EU-lagstiftning inte ska genomföras över miniminivå i Sverige.
Syftet är att minska företagens regelbörda till följd av nya EU-rättsakter. Vi har talat med Lena Hägglöf, huvudsekreterare och kanslichef för Implementeringsrådet,
som berättar om rådets uppdrag, dess specifika roll och utmaningar. Hon pekar bland annat på behovet av upprättandet av nationella konsekvensutredningar så tidigt som möjligt och lyfter vikten av samarbete mellan Implementeringsrådet, Regelrådet och Förenklingsrådet.
I budgetpropositionen 2023 fick Regelrådet ökade resurser för åren 2023-2025, en ökning med 5 miljoner kronor per år. Detta tillskott möjliggjorde nyrekryteringar och att rådet för första gången på många år har kunnat granska och besvara alla inkomna remisser som innehåller förslag som har effekter av betydelse för företag. Regeringens budgetproposition för 2026 saknar fortsatt förstärkning och innebär därför en årlig minskning på 5 miljoner kronor för rådets verksamhet.
- Denna anslagsminskning är både förvånande och bekymmersam, med tanke på de nya och tillkommande uppgifter som rådet fick genom den nya konsekvensförordningen förra året. Vi får nu sätta oss ned och se hur vi ska kunna uppfylla de ökade krav som ställs på oss trots minskade resurser, säger Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm.
Kalendariet
Kommande sammanträden, konferenser och evenemang.
8
okt
Regelrådet sammanträder
22
okt
Regelrådet sammanträder
5
nov
Regelrådet sammanträder
19
nov
Regelrådet sammanträder
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
