Ta del av Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om en mer likvärdig resursfördelning till skolan, stärkt patientsäkerhet och nya krav på cybersäkerhet.

Vi får en internationell utblick genom en intervju med Paul Mollerup från danska EU- och regelforum och en rapport från Näringslivets Regelnämnds seminarium om bättre lagstiftning i Sverige och EU.

Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan  (SOU 2025:72)

I remissen föreslås bland annat att en vägledande norm för kommunens resursfördelning till egna förskoleklasser och grundskola ska införas. Det föreslås också att det ska regleras i skollagen att kommunerna ska göra ett avdrag för sina merkostnader för utbudsansvaret. Regelrådet finner att konsekvensutredningen i många avseenden uppfyller kraven, i en del fall är den mycket tydlig. Det är värdefullt att bakgrunden till ett förslag om avdrag för kommunernas så kallade utbudsansvar beskrivs tydligare i detta betänkande än i tidigare utredningar som lämnat motsvarande förslag och beskrivningen av kostnadspåverkan är tillräckligt tydlig.

Det är tydligt utifrån utredningens beskrivning att framför allt detta delförslag om avdrag kan väntas påverka huvudmän av olika storlek väsentligt olika. Därför är det en betydelsefull brist att påverkan på konkurrensförhållanden inte har beskrivits tydligare och att det inte framgår klart varför utredningen bedömer att särskild hänsyn till små företag inte kan tas. Av dessa skäl är konsekvensutredningen sammantaget inte tillräcklig även om den i många avseenden är tydlig.

Läs yttrandet här

Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens (SOU 2025:63)

Förslagen i betänkandet syftar till att stärka säkerheten i hälso- och sjukvården och tandvården genom bemanning av vårdpersonal med rätt kompetens. Det föreslås att medicinsk fotterapeut ska bli en skyddad titel, att logopeder och psykologer som har genomgått viss fortbildning ska kunna ansöka om specialistkompetens och att hälso- och sjukvårdspersonals möjlighet till regelbunden fortbildning ska framgå av lagstiftning. 

Regelrådet konstaterar att små företag kommer att påverkas av förslagen. Därför är beskrivningar av berörda företag utifrån storlek, vilken kostnads-, verksamhets- och konkurrenspåverkan det medför, och om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning särskilt relevanta delar att beskriva. I de delarna har Regelrådet identifierat brister som påverkar den sammantagna bedömningen av konsekvensutredningen.

Läs yttrandet här

Bristfälliga konsekvensutredningar för nya krav på cybersäkerhet  

Regelrådet har granskat flera konsekvensutredningar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till förslag på föreskrifter som ska komplettera den kommande cybersäkerhetslagen. Föreskrifterna syftar till att genomföra EU-direktiv 2022/2555 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå, det s.k. NIS2-direktivet. Inga av konsekvensutredningarna som hittills remitterats till Regelrådet har bedömts uppfylla kraven.

Ett av föreskriftsförslagen rör organisatoriska, tekniska, driftrelaterade och fysiska säkerhetsåtgärder och ledningens utbildning. Regelrådet bedömer att redovisningen av kostnader för företag är väl genomförd. Förutom att det gjorts försök att kvantifiera kostnader för olika typer av åtgärder som följer av kraven, är redovisningen av kostnader utförlig och transparent med osäkerheter, vilket underlättar både för remissinstanser att komma med synpunkter och för kommande uppföljning och utvärdering. Det saknas dock resonemang kring åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter. Även redovisningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållanden är bristfällig.

Regelrådet kritiserar avsaknaden av beskrivning av det nationella handlingsutrymmet och anser att det i redovisningen kring alternativa lösningar även hade varit relevant med en jämförelse med genomförandet i andra EU-länder.

Läs yttrandet här